ESPORT

E-sportens unga bör få samma möjligheter som unga köttsportsutövare

av Madeleine Leander

Det har handlat mycket om e-sport i SvD Brännpunkt de senaste dagarna. I går skrev jag ett svar på en mycket kritisk text om e-sport. Innan dess hade jag, Albert Säfström, Elisabeth Bergqvist och Chris Jonasson skickat in ett svar till två andra skribenter som debatterat huruvida e-sport bör klassas som en idrott eller inte. Nu är den publicerad. Ni kan läsa texten nedan eller på SvD Brännpunkt.

David Lega (Kd) och Rickard Nordin (C) för en viktig debatt – men om fel sak. Vi e-sportare är glada att frågan om finansiering av organiserad e-sport lyfts, men e-sportens framgång kommer inte bestämmas av huruvida ni definierar den som en idrott eller inte. Det viktiga är inte vilken etikett ni sätter på oss, utan att samhället tar sitt ansvar för dagens unga.

E-sporten åsyftar inte allt elektroniskt spelande. Att sparka boll på gården och att spela i ett fotbollslag är inte samma sak, och på samma sätt är inte alla som spelar datorspel nödvändigtvis e-sportare. Men många unga i dag ser sig själva som e-sportare: de skapar föreningar online och spelar tillsammans på eget initiativ, men träffas sällan i verkligheten. Detta har visat sig medföra vissa problem.

I Sveroks NAB-undersökning (Normer, Attityder & Beteenden) från 2013 framgår det att de föreningar som främst träffas online har större problem med samtalsklimatet än de föreningar som träffas i fysiska rum. Föreställ er en situation i dagens föreningsliv där utövarna kan vara anonyma och det inte finns någon vuxen närvarande. E-sportens unga saknar idag ett stimulerande föreningsliv, stöd från engagerade vuxna och möjligheter att organisera sig lokalt.

Föreningslivet ska vara till för alla ungdomar och precis som Riksidrottsförbundet skriver förändras samhället hela tiden och därmed även idrotten. Det är viktigt att bygga strukturer som passar både dagens och framtidens unga. På det sättet kan vi även förmedla viktiga lärdomar om exempelvis respekt, sportmannaskap och laganda, hur man bör stretcha för att undvika skador, hur mycket spelande som är för mycket och att det är nödvändigt med fysisk aktivitet för att kunna fokusera och utvecklas som spelare.

I dag är möjligheterna små för att kunna bygga en ideell gräsrotsrörelse där Sveriges unga kan träffas och spela tillsammans på lika villkor. Enligt LSU:s rapport Fritidens prislappuppskattas stödet till idrottsorganisationernas barn- och ungdomsverksamhet vara ungefär 3,6 gånger större än stödet till övriga barn- och ungdomsorganisationer, beräknat per medlem och år. Vi tycker att de som vill organisera sitt spelande ska ha samma möjligheter som andra sportutövare att göra det. Om e-sport behöver klassas som en idrott för att få dessa möjligheter kanske terminologin är förlegad.

Sverige måste ta hand om generationen som växer upp på nätet. Det är en majoritet av dagens unga och de har rätt till ett föreningsliv, vare sig de spelar League of Legends eller handboll. De behöver goda förebilder och mötesplatser. Om inte något görs finns risken att många av dagens ungdomar känner sig osedda.

Madeleine Leander, Kvinnlig världsmästare i e-sportspelet StarCraft 2 2013, matematikdoktorand och köttsportsentusiast.

Elisabeth Bergqvist och Albert Säfström, Redaktörer på organisationen STHLM e-sport som verkar för en välkomnande e-sportkultur och arrangerar träffar i Stockholmsområdet.

Chris Jonasson, Ordförande i Malmö e-sport som är en förening som arbetar för att organisera e-sporten i Malmö.

Facebook

Arkiv

Om oss

Tf redaktör: Simon Engstrand
Tf chefredaktör och ansvarig utgivare: Sofia Olsson Olsén
Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
Tips: esport@aftonbladet.se

Sälj

Kontakt på Aftonbladets annonsavdelning: Mikael Rådö, 070 161 99 93 Kontakt för partner-samarbeten: Pontus Ogebjer

Info

Läs mer: Integritetspolicy Om annonser
Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm Telefon växel: 08 725 20 00 Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
Org.nr: 556100-1123 Momsregistreringsnr: SE 556100-11230
© Aftonbladet Esport